Landet samlades för konferens om dyslexi i lärarutbildningarna

 

” Vi vet mycket om dyslexi: om läsutveckling, tidiga insatser och vilken undervisning som ger barn bäst förutsättningar att lyckas. Utmaningen handlar inte längre om att skapa ny kunskap utan om att omsätta den vi redan har i lärarutbildningarna och i undervisningen”.

Det sa vår instiftare H.K.H. Prins Carl Philip i sitt avslutande tal under vår konferens om dyslexi i lärarutbildningarna som arrangerades den 18 november vid Karlstads universitet.
 

Under dagen samlades lärarutbildare, forskare, skolmyndigheter och expertorganisationer från hela landet för samtal och ökad kunskap om dyslexi och läsutveckling.
 

Marie Nilsberth, professor i pedagogiskt arbete från Karlstad universitet inledde dagen tillsammans med vår generalsekreterare Helene Öberg. Marie berättade om elever hon mött i sin karriär.

Hon berättade om Anna, som går i sjuan och är stressad över att hon skriver så mycket långsammare än sina kamrater, om Theo som fått anpassad undervisning men där tal-till-textverktyg inte fungerar för att verktygen inte förstår hans dialekt. Och hon berättade om Karin, som i mellanstadiet fått stöd från lärare med att skriva när hon inte lyckas överföra sina tankar i text – men som nu i högstadiet inte får stöd längre då det saknas personal.

Alla de här eleverna visar på något som var centralt genom hela dagen – vikten av tidigt stöd och hur avsaknad av stöd skapar stress, oro och kan leda till känslan av misslyckanden.

Helene lyfte samtidigt fram betydelsen av att föra de här samtalen nu, i en tid när grundskolan står inför stora reformer. Några av förändringarna görs just för att säkerställa att alla elever får förutsättningar att lära sig läsa och skriva.

Förmiddagen fortsatte med att vi fick ta del av forskningsöversikten Dyslexi – forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext, presenterad av Martina Hedenius, medicine doktor i logopedi och lektor på logopedprogrammet vid Uppsala universitet. Martina lyfte särskilt fram vikten av tidig upptäckt, tidigt stöd och evidensbaserad läsundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod. Hon betonade även att assisterande teknik är viktiga verktyg för att stötta elever med dyslexi – och att de kräver introduktion och träning.

Maria Kjällström, nytillträdd generaldirektör på Skolverket gjorde ett av sina första publika framträdanden när hon tillsammans med Aurora Lindberg, generaldirektör på SPSM och Nicklas Gericke, dekan vid Karlstads universitet diskuterade myndighets- och systemperspektivet på dyslexi i lärarutbildningarna. Samtalet rörde bland annat hur lärarutbildningarna förändras för att svara mot regeringens förväntningar på mer kognitionsvetenskap och evidensbaserad läsinlärning

Nicklas lyfte fram vikten av att fortbilda lärarutbildarna, så att de har den kunskap de behöver om dyslexi för att kunna möta förändringarna och säkerställa att nyexaminerade lärare får kunskapen med sig från utbildningen. Skolverket berättade hur de arbetar för att förändringarna ska komma befintliga lärare till del, inte bara de som kommer att bli lärare i framtiden. SPSM underströk vikten av en likvärdig utbildning för elever med dyslexi, och att vi hela tiden måste komma ihåg vem reformerna genomförs för. Samtalet landade i att både Skolverket och SPSM har en viktig roll för att detta ska uppnås – likaså lärarutbildningarna.

Under eftermiddagen välkomnade vi DD.KK.HH. Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia till konferensen tillsammans med Värmlands landshövding Georg Andrén. Landshövdingen välkomnade Prinsparet till Karlstads universitet och lyfte särskilt fram Värmlands starka berättartradition med författare som Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding, men även nutida satsningar som Läsäventyret.

Vi fick även ta del av Tove Ekelunds forskning om samspelet mellan dyslexi och särskild begåvning, ett område som bidrar med viktiga perspektiv på hur elever med både funktionsnedsättning samt en särskild begåvning kan riskera att förbises om vi inte har kunskap om hur begåvning kan bidra till att maskera svårigheter som kommer från dyslexin, och därmed hämma elevernas möjlighet att nå sin fulla potential. Toves avhandling är den senaste om dyslexi och hon disputerade just vid Karlstads universitet.

I rundabordssamtal diskuterade deltagarna olika relevanta frågeställningar som hur lärarutbildningarna idag arbetar med att lära ut kunskap om dyslexi och vad lärarstudenter behöver ha för kunskap med sig från utbildningen för att kunna möta elever med dyslexi på bästa sätt  

Några medskick från diskussionerna var:  

  • fortsatt erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer och olika lärosäten behövs.
  • hur samhället i förlängningen sparar resurser genom tidiga upptäckter och genom att säkerställa alla barns möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
  • vikten av bra och stärkt samspel mellan olika aktörer som skola, logoped och kommun genom livet, från grundskola till universitet/högskola och sedan ut i arbetslivet.
  • idag finns det inga nationella riktlinjer för hur lärosätet ska arbeta med dyslexi i lärarutbildningarna, så det skiljer sig åt. Deltagarna såg de pågående reformerna som en möjlighet att stärka arbetet med läsutveckling och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter.

Tack till alla deltagare som tog sig tid till att resa till Karlstad universitet och delta i alla viktiga samtal om hur vi stärker förutsättningarna för barn och unga med dyslexi. Vi ser fram emot att se vilka ringar på vattnet detta kommer ge – för precis som Prins Carl Philip sa i avslutningen av sitt tal: 

”Tillsammans kan ni alla påverka vilka förutsättningar framtidens elever kommer att få. Det är ett stort ansvar men också en stor möjlighet att bidra till att fler kan förverkliga sin fulla potential”.

Konferensen arrangerades av Prinsparets Stiftelse tillsammans med Karlstads universitet, med stöd av Wettergrenstiftelsen och Stiftelsen Promobilia.